Min Första westerntävling!!
Gick väl inte dirket som planerat, men jag tog mig igenom banan med hatten på och och några små adrenalin kickar!
Dagen började ju inget vidare då vi kommit en mil ifrån stallet, vilken tur att jag valde att ta min bil med mig och ligga bakom Janne ner till Bräkne-Hoby!
Jo till saken! När vi precis kört igenom strömsholm började det ryka om transportens ena bakdäck.. Adrenalinet rusade och min första tanke var PUNKTERING! men icke..
Ett tu tre så for hjulet på (tacka gudarna för att Janne har boggie) transporten av och landade i någons trädgård..
Janne satte sig i min super-duper mercedes och for tillbaka till stallet för att hämta bultar, färlgkors, och domkraft! En timme senare är vi färdiga och på väg till tävlingsplatsen.
Pulsen ligger väl på 250 när jag hoppar ur bilen och ber till gud att inte jag är struken. Vi kutar bort till seketariatet och anmäler oss, tjejen bakom bordet tittar på mig och säger att jag är stuken eftersom jag är efteranmäld och skulle startat först, men att hon lägger mig sist istället så jag hinner värma upp!
TACK!!!! Vrålar jag och springen som en fet antilop ner till transporten och slänger på blixten sadel och träns och beger mig ner till paddocken!
Mitt namn ropas ut och vi tar oss upp till ridhuset, Blixten 4 år och hans andra tävling! hur ska detta gå susr igenom skallen skallen på mig..
-Och nu Emelie Håård Start nummer 22 på hästen Blixten, Varsågod att komma ut på banan!
Pulsen stiger.. Jag rider in, hälsar på dommarna och skrittar fram till första bommen.
Tar trav och siktar in mig på serpentinerna, ser skitbra ut, magkänslan är skitbra.. Börjar äntligen komma ner i varv.
Tar galoppen på kortsidan och lägger över vikten så vi rundar konen i trav..
Men nu händer det grejer förstår ni.. Blixten som ALDRIG varit med om det här med speglar i ridhuset blir livrädd för sin egen spegelbild, gör världens svanhopp och Missar konan! HELVETE tänkte jag nu är vi dickade eftersom vi bröt mönstret..
Jag plockar ihop den vettskrämda krabaten på 167cm lägger en volt och tar om det från katastrofen. Blixten sneglar misstänksamt på den fule-fan som står där i hörnet och glor på honom.
Tar galoppen snett igenom igen och saktar av till trav rundar konan och rider upp mot X stannar och backar.
Dommaren kommer fram och och skakar på huvudet..
-Lilla flickebarn säger han.. hade du bara rundat konan där uppe så hade du vunnit trotts de där hoppet han fick för sig där uppe..
Jag bara ler och kokar av ilska, tack säger jag och rider ut ifrån ridhuset med huvudet högt.. När jag väl kommer ut står där redan folk..
ja ja tänkte jag nu får man väl sig en skopa..
men inte, guuud va trisst säger en hörde om transporten, Vilken otur säger en annan...
Visst är det skönt med medmänniskor osm kan se till hur saker faktiskt är och inte bara slänga elaka blickar eller bara vara rent utav elaka och taskiga när dom inte vet vilket jävla helvete man har haft på vägen dit.
Att hästen var uppvärmd typ 15 minuter innan start, och att lille-mannen varit i ridhus typ 4 ggr i hela sitt liv och där fanns varken speglar, publik eller andra hästar som han inte kännde..
Inte Topp förutsättningar, men nu är det gjort och till nästa gång (ja det blir faktiskt en nästa gång) så kan det ju inte bli värre iaf!
Solen upp och humöret likaså!
Dagen började ju inget vidare då vi kommit en mil ifrån stallet, vilken tur att jag valde att ta min bil med mig och ligga bakom Janne ner till Bräkne-Hoby!
Jo till saken! När vi precis kört igenom strömsholm började det ryka om transportens ena bakdäck.. Adrenalinet rusade och min första tanke var PUNKTERING! men icke..
Ett tu tre så for hjulet på (tacka gudarna för att Janne har boggie) transporten av och landade i någons trädgård..
Janne satte sig i min super-duper mercedes och for tillbaka till stallet för att hämta bultar, färlgkors, och domkraft! En timme senare är vi färdiga och på väg till tävlingsplatsen.
Pulsen ligger väl på 250 när jag hoppar ur bilen och ber till gud att inte jag är struken. Vi kutar bort till seketariatet och anmäler oss, tjejen bakom bordet tittar på mig och säger att jag är stuken eftersom jag är efteranmäld och skulle startat först, men att hon lägger mig sist istället så jag hinner värma upp!
TACK!!!! Vrålar jag och springen som en fet antilop ner till transporten och slänger på blixten sadel och träns och beger mig ner till paddocken!
Mitt namn ropas ut och vi tar oss upp till ridhuset, Blixten 4 år och hans andra tävling! hur ska detta gå susr igenom skallen skallen på mig..
-Och nu Emelie Håård Start nummer 22 på hästen Blixten, Varsågod att komma ut på banan!
Pulsen stiger.. Jag rider in, hälsar på dommarna och skrittar fram till första bommen.
Tar trav och siktar in mig på serpentinerna, ser skitbra ut, magkänslan är skitbra.. Börjar äntligen komma ner i varv.
Tar galoppen på kortsidan och lägger över vikten så vi rundar konen i trav..
Men nu händer det grejer förstår ni.. Blixten som ALDRIG varit med om det här med speglar i ridhuset blir livrädd för sin egen spegelbild, gör världens svanhopp och Missar konan! HELVETE tänkte jag nu är vi dickade eftersom vi bröt mönstret..
Jag plockar ihop den vettskrämda krabaten på 167cm lägger en volt och tar om det från katastrofen. Blixten sneglar misstänksamt på den fule-fan som står där i hörnet och glor på honom.
Tar galoppen snett igenom igen och saktar av till trav rundar konan och rider upp mot X stannar och backar.
Dommaren kommer fram och och skakar på huvudet..
-Lilla flickebarn säger han.. hade du bara rundat konan där uppe så hade du vunnit trotts de där hoppet han fick för sig där uppe..
Jag bara ler och kokar av ilska, tack säger jag och rider ut ifrån ridhuset med huvudet högt.. När jag väl kommer ut står där redan folk..
ja ja tänkte jag nu får man väl sig en skopa..
men inte, guuud va trisst säger en hörde om transporten, Vilken otur säger en annan...
Visst är det skönt med medmänniskor osm kan se till hur saker faktiskt är och inte bara slänga elaka blickar eller bara vara rent utav elaka och taskiga när dom inte vet vilket jävla helvete man har haft på vägen dit.
Att hästen var uppvärmd typ 15 minuter innan start, och att lille-mannen varit i ridhus typ 4 ggr i hela sitt liv och där fanns varken speglar, publik eller andra hästar som han inte kännde..
Inte Topp förutsättningar, men nu är det gjort och till nästa gång (ja det blir faktiskt en nästa gång) så kan det ju inte bli värre iaf!
Solen upp och humöret likaså!
Kommentarer
Trackback
